Som arbetslös har man inte världens mest spännande liv, så min morgon börjde vid 8:30 med att jag slog igång datorn. Kollade av mailen och läste lite nyheter både på den sociala biten dvs Facebook, men även riktiga nyheter på de olika tidningssidorna. Slängde även ett öga på AF’s jobbsite, men inget intressant hade kommit in.

Gjorde iordning en frukost bestående utav 2 mackor med ost och 1 stort glas juice. Såg till att djuren fick frukost och efter ca 1 h så drog jag på mig joggingunderstället. Hehehe, det är en syn för gudarna och jag var tvungen att ta en bild, så att ni får se hur man ser ut under när jag är påväg att bege sig ut i elljusspåret.

När jag hade parkerat bilen kände jag mig laddad. Nu jäklar skulle här springas och de första 20-30 metrarna kändes det som man flög på moln. MEN sen slog handbromsen in! Hårt och effektfullt förvandlades mitt träningssug till en kamp mot dom inre rösterna som hela tiden sa: ”Gå istället! Mycket skönare än att springa.” Och musklerna i benen verkade tycka att det var en bra idé, för helt plötsligt tog varje steg emot. Det blev en hård kamp och jag fick tvinga mig själv att tänka på något roligt, i det här fallet blev det en trevlig bordskavaljer från kvällen före. Och det lyckades så pass bra att jag sprang 2/3 av ett varv, sedan tog jag ut Humla ur bilen och vi gick ett varv i rask takt.

For hem och gjorde iordning lunch, pasta med tomatsås (det är så himla gott), sen blev det en dusch innan jag for och hämtade en kompis i Söråker för att göra lite shopping. Eller shopping och shopping, hon handlade och jag agerade sällskapsdam.

Tiden går fort när man har roligt, så klockan hade hunnit ticka iväg mot kl 16 innan jag hade släppt av henne hemma hos sig. Ringde Madde för att kolla om ”maten” hade kommit. Vilket den hade gjort men hon hade inte hunnit hämta ut den. Efter en liten pratstund bestämde vi att de kunde lämna det utanför min dörr, eftersom jag skulle fara till stallet en timme senare och vara borta till kl 21.

Inför dagens ridpass så hade jag bytt häst (ville testa den andra friesern), och Naomi var verkligen en helt annan typ av frieser än Tineke som jag rider i vanliga fall. Naomi är stor, tung och rör sig som ett halvblod. Så ikväll fick jag jobba både fysiskt och mentalt! Då hon är en unghäst så gäller det att lyssa och känna av signalerna som hon ger. Att våga kräva, men att inte kräva för mycket. Kräver man för mycket har hon en tendens att ställa sig på bakbenen och det ville jag inte.

När jag kom hem stod det en fin påse utanför dörren och jag kastade mig på lådan Quick Diet choklad smak. Shakade ihop den lite snabbt men tyckte att den kändes lite blaskig. Hade gärna haft mer smak på den, men men, man vänjer väl sig.

Nu ska det bli jätteintressant att se hur resultatet blir. För nu är tävlingen igång på riktigt!

MVH/ Margareta

Klicka här för att komma tillbaka till startsidan Quickest Loser.